Positivt

Att bestiga ett berg

2015-10-18 22:49 #0 av: Ravynsfair

Har ni någonsin känt sådär riktigt "F*N ta detta, ORKA!" över något i era liv? 
Man blir sådär riktigt pissless över hur "värdelös" man är, stort som litet. 
Men sen tar man tjuren i hornen och ger sig attan i att göra något åt saken .
Något positivt vill säga. 

Som många av er vet om så lider jag av bland annat Fibromyalgi som sätter rejäla käppar i mitt egentligen aktiva jag. Kan man skriva så? 

Det är så fruktansvärt, in åt helskotta jobbigt när man vill så mycket men har en kropp som ständigt arbetar emot en.
Att jämt ha förbannat ont, någonstans i kroppen. 
Tröttsamt och jag mår så fruktansvärt dåligt över det i perioder, inte "jag vill ta livet av mig" dåligt (längre) men tillräckligt för att förstöra min vardag. 

Är det inte värken så är det minnet som bråkar, jag har minne som en guldfisk vissa dagar, eller rätt ofta egentligen. 

Samtidigt är jag så urbota less på att jag aldrig tar tag i saker, kul saker som får mig motiverad att ta tag i även det mindre roliga. 
Igårkväll bestämde jag och sambon oss för att åka iväg på äventyr imorgon (idag) när han ändå är ledig från sitt nattjobb. 
(Han är lika less han eftersom han hatar nattjobb, det förstör hans vardag enligt honom och jag förstår, för det innebär att vi sällan ses trots att vi bor tillsammans.) 

Vi beslöt oss för att åka till Skule Nationalpark, 10 + mil hemifrån. 
Tog med oss fika och kaffe, lite mat till hunden och sen begav vi oss iväg på morgonen. 
Hade ganska ont i morse men tänkte inte låta det förstöra min dag. 

Den planerade lilla promenaden i nationalparken med målet att se några sevärdighete eskalerade till en vandring på över milen och dessutom bergsklättring utöver det.
295m över havet stod vi, trötta,  svettiga, mörbultade och nöjda. 
Nöjda över att vi tog oss an detta och att vi faktiskt klarade av det tillsammans. 

Visst ramlade jag flertalet gånger så här sitter jag i soffan, blåslagen med vrickad vänsterfot och vänster handled samt skrubbsår här och var. 
Träningsvärken börjar göra sig VÄLDIGT påmind utöver allt det andra. 

Kommer vilja avlida imorgon men det är värt det, helt klart värt det. 
Skam den som ger sig, vi tog oss runt, upp på berget och dessutom ner för det TROTS molande värk överallt, blodsocker på gränsen till minus (jag blev riktigt tjurig där ett tag, haha. Förlåt F Hjärta) och min hat över känslan av rinnande svett. 
För svettigt blev det där stundtals. 

Det jag vill säga är att man ibland behöver bevisa för sig själv att man faktiskt klarar av mer än man tror. 
Gå nu inte overkill, ni behöver inte bestiga ett bokstavligt berg för att vara nöjda. 
Ibland räcker det där tråkiga berget av tvätt gott och väl även om det kanske inte är lika spännande. 

Bara man pushar sig själv lite extra för en positiv sak, det är så skönt att känna att man kan åstadkomma något ibland, att man orkar kämpa vidare med sin grå vardag ett litet tag till. 

Vänliga hälsningar Sanna. 
Medarbetare på Blandrashundar, HBT & Socialt stöd.ifokus Sol

Anmäl
2015-10-20 22:40 #1 av: Jess89

Bra kämpat var stolt över dig själv. Du visar att saker går att göra bara viljan finns. Glad

Vänliga hälsningar Jessica
medarbetare på socialt stöd & Anhöriga

Anmäl
2015-10-21 15:25 #2 av: Ravynsfair

#1 Tack! Ja, jag kände mig lite som en inspirerande person där ett tag. 
Hoppas att åtminstone en person tog till sig och gjorde något positivt för sig själv.  Glad

Vänliga hälsningar Sanna. 
Medarbetare på Blandrashundar, HBT & Socialt stöd.ifokus Sol

Anmäl
2015-10-21 17:32 #3 av: Farwuq

Tummen upp

Den vilda glädje jag kände när jag var sexton och hittade en oöppnad flaska brännvin i snön vid fotbollsplan, är tyvärr utom räckhåll idag.

V:  för Astrologi M:  för Astronomi, Beroenden, Existens, Filosofi & Finland

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.